musikterapi
olika former
”Musikterapi är användandet av musiken
för att uppnå terapeutiska mål, såsom att
återuppbygga, underhålla och förbättra den
mentala och fysiska hälsan. Musikterapeuter
arbetar med människor i alla åldrar som behöver
särskild hjälp på grund av beteendemässiga,
sociala, inlärnings- eller fysiska svårigheter.”
NAMT, National Association
of Music Therapy, USA 1995
”Musikterapi innebär att en utbildad musikterapeut
använder sig av musik och/eller musikaliska element
(ljud, rytm, melodi, harmoni) i en process avsedd att möjliggöra och främja kommunikation, relaterande,
lärande, mobilisering, uttryck, organisation och andra terapeutiska mål med syfte att tillgodose fysiska,
emotionella, mentala,sociala och kognitiva behov.
Terapin bedrivs individuellt eller i grupp. Musikterapi
har som mål att genom förebyggande insatser, reha-
bilitering eller behandling ge individen möjlighet att
utveckla resurser och/eller återerövra funktioner så
att han eller hon kan uppnå bättre intra- och inter-
personell integration och förbättrad livskvalitet”
WFMT, World Federation
of Music Therapy 1997,
svensk övers. Ingrid Hammarlund
Internationella musikterapiformer
Det finns flera former av musikterapi som alla innefattas av dessa definitioner. Följande musikterapiformer benämns internationellt:
I funktionell musikterapi (Behavioural music therapy) anses
att musik stimulerar fysiska funktioner och fysisk kommuni-
kation. Klienten stimuleras till att utvecklas genom musik och spel. Musik och övningar tillsammans med en klient syftar till att utveckla vissa förmågor. Terapeuten söker att finna den mest verksamma övningen för att utveckla en viss funktion eller förmåga.
Inom Free Improvisation Therapy (The Alvin Model), samt
inom Creative Music Therapy (The Nordoff-Robbins Model),
är musikalisk improvisation på instrument tillsammans med terapeut det viktigaste inslaget.
Inom kreativ musikterapi talar man om terapi i musik och menar då den terapeutiska möjlighet som ryms inom musik. Det som sker är enligt metoden ett uttryck för en klients vilja att kommunicera. Många gånger används också dessa former
av musikterapi med klienter som helt saknar eller har svårig-
heter med det talade språket.
GIM (Guided Imagery and Music – the Bonny Model) är den mest kända av flera receptiva musikterapimetoder. Musiklyssning används här för att nå avspänning och inre upplevelser. Även valet av musik är viktigt för att ge möjlighet för kroppen att nå djup avspänning. Den fysiska avspänningen avgör hur klienten kan tillgodogöra sig terapin.
För klienter som är svårt sjuka kan receptiv musikterapi också användas medvetet för att reglera andningsrytm och för att stimulera sinnesupplevelser med hjälp av taktil beröring till olika typer av musik. Med hjälp av musiklyssning och samtal kan klienter nå läkande upplevelser.
Analythical Music therapy
– Mary Priestleys modell
Analytisk musikterapi betraktas som en form av musikterapi där musiken är verktyget i terapi. Relationen terapeut–klient–musik utgör en triad där alla delar är lika viktiga. I den tera-
peutiska strävan att undersöka och upptäcka de psykiska strukturer som skapar problem för klienten används musik.
Metoden grundar sig i psykoanalys, objektrelationsteori och psykodynamisk teoribildning. Musiken är mestadels improvi-
serad och används för ett symboliskt berättande. I metoden finns underförstått en förståelse av symboler som bärare av psykisk energi. Dessa symboler kan, om de kommuniceras, transformera och förändra denna psykiska energi (Priestley 1975).
Dessutom använder musikterapeuter angränsande tekniker
som sångskapande, textskrivande, bild, dans samt rörelse.
Det finns även en inriktning som kallas musikpsykodrama
som baseras på psykodramametod där musik ingår som ett verktyg.
Utbildningen till musikterapeut på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm vilar på psykodynamisk grund, men musikterapi
kan anpassas efter individ och gruppers behov och kan därför arbeta både kognitivt och psykodynamiskt. Med musiken som kommunikativ och symbolisk möjlighet kan musikterapeuten arbeta jagstärkande, vitaliserande, kommunikationsbefräm-
jande eller bearbetande, transformerande och reflekterande. Som musikterapeut måste jag lyssna in och möta klientens behov.
Lästips: Konstnärliga terapier - Bild, dans och musik i den läkande processen av Grönlund, Alm och Hammarlund samt
A Comprehensive Guide to Music Therapy av Wigram, Nygaard-Pedersen och Bonde.
Var finns musikterapeuter?
I Sverige kan man finna musikterapi inom specialpedagogik
för psykiska funktionshinder, inom äldre och demensvård,
vård och rehabilitering av hjärnskador, cancersjukdomar, intensivvård, psykiatri, flyktingmottagningar, traumateam, barnsjukhusvård och som enskild terapiform.
Utbildningar finns i Danmark, Norge och Finland samt i de
flesta europeiska länder och övriga världen. Det pågår mycket forskning internationellt och litteraturen inom ämnet är rik.
musikterapi
olika former
musikpedagogik